Lönesubventioner på paus i många sysselsättningsområden – nya rekryteringsstöd har utvecklats som ersättning

Överföringen av sysselsättningstjänsterna från staten till kommunerna i början av 2025 har påverkat tillgången till lönesubvention i olika delar av Finland.

Finansieringstrycket och utmaningar i övergångsfasen har lett till begränsningar i stöden. Områdena har utvecklat lokala stödformer, såsom kommunalt tillägg och rekryteringsstöd, för att kompensera bristen på lönesubvention. Lönesubventionen är fortfarande ett viktigt verktyg för sysselsättning, men praxis för beviljande varierar och situationen förändras ständigt.

Finansieringstrycket försvårar beviljandet av stöd

Sysselsättningstjänsternas finansieringssituation är utmanande på grund av den nya lagstiftningen, ökad efterfrågan och administrativa övergångsproblem. Situationen påverkas också av statens tidigare beslut om olika förmåner år 2024, vars utbetalning sträcker sig in i 2025. Dessa beslut har belastat sysselsättningsområdenas budgetar mer än vad som förutsågs i beredningsskedet.

När effekterna av de tidigare besluten sträcker sig långt in på det här året har många områden överskridit de anslag som reserverats för förmåner. Detta hann man inte ekonomiskt förbereda sig för. Dessutom kommer statliga kompensationer med fördröjning, vilket har tvingat områdena att åtminstone tillfälligt begränsa beviljandet av stöd. Särskilt vad gäller lönesubventioner har många områden märkt att anslagen minskat under året – vissa fick slut på medel redan i början av året, och nya beslut om att avbryta beviljningen har fattats under årets gång. Kriterierna har skärpts och nya stödformer har utvecklats eller håller på att utvecklas.

Vates-stiftelsen utredde områdenas situation kring lönesubventioner

Vates-stiftelsen genomförde en utredning om situationen kring lönesubventioner i sysselsättningsområdena under september 2025. Uppgifterna samlades in via e-post och telefon från olika områden samt från Jobbmarknaden -sidan och områdenas egna webbplatser. I praktiken varierar tillgången till lönesubventioner betydligt mellan områdena.

Av landets 45 sysselsättningsområden beviljar 19 inte lönesubvention alls eftersom anslagen tagit slut. Till exempel i Södra Tavastland, Österbotten, Södra Mellersta Finland, Mellersta Nyland och Borgå har beviljandet av lönesubventioner helt avbrutits.

De återstående 26 områdena beviljar fortfarande lönesubventioner, men många med strängare kriterier. Flera områden rapporterar att beviljande av lönesubventioner pausades i början av året, men att beviljandet kunnat fortsätta under hösten tack vare tilläggsanslag. Detta gäller bland annat Södra Kymmenedalen, Vanda och samkommunen Kymppi.

Olika områden riktar stödet på olika sätt

Områdena har valt olika strategier för vilka målgrupper stödet ska riktas till och på vilka villkor det beviljas. Vissa prioriterar särskilt företag – exempelvis Södra Satakunta, Kouvola och Kymppi. Kuopio betonar mikro- och småföretag.

Samtidigt har vissa områden uteslutit kommuner som mottagare av lönesubventioner, såsom Raseborg och Rovaniemi. Många har också skärpt prövningen för aktörer inom tredje sektorn, bland annat i Rovaniemiregionen samt i Ylivieska-Kalajoki-Nivalaområdet.

När det gäller tyngdpunkter och beviljningskriterier fanns både skillnader och likheter mellan områdena. Många prioriterar tillsvidareanställningar eller längre anställningar. Dessutom vill man rikta stödet till situationer där lönesubventioner stöder utvecklingen av arbetssökandes kompetens eller där arbetsgivaren anställer en långtidsarbetslös.

Stöd till specialgrupper fortsätter på vissa områden

Det är värt att notera att sysselsättningsstöd för personer över 55 år finns tillgängligt i många områden, även där annat lönestöd inte beviljas. Vissa områden erbjuder också stöd för arbetsplatsanpassningar. Flera områden lyfter fram prioritering av lönesubventioner till personer med partiell arbetsförmåga – exempelvis Hangö–Ingå–Raseborg, Kouvola, Rovaniemiregionen och Lojo–Karkkila.

Många lokala stödformer utöver lönesubventioner 

Förutom lönesubventioner har man i olika områden och kommuner tagit i bruk flera lokala stödformer. I Esbo–Grankulla används en sysselsättningssedel för unga, och området utvecklar också kommuntillägg. I Kajanaland–Nordostlandet och Uleåborgsregionen har alla kommuner egna kommunala tilläggsstöd, liksom i Jyväskylä, Muurame och flera kommuner i Meri-Lappi. Även många andra områdens kommuner har egna stödformer i bruk.

Flera städer beviljar olika typer av rekryteringsstöd: Kyrkslätt använder rekryteringstillägg och Lojo-Karkkila samt vissa kommuner i Mellersta Savolax beviljar egna stöd. I Helsingfors kan arbetsgivare ansöka om Helsingfors-tillägget, och i Lahtis finns flera stödformer, bland annat ett nytt årsunderstöd till aktörer inom övergångsarbetsmarknaden. Kouvola erbjuder sysselsättnings- och delaktighetsunderstöd, anställningsstöd för långtidsarbetslösa samt välfärdsunderstöd.

Sysselsättningsområdet i Mellersta Österbotten har startat en kampanj för ungas lönesubventioner, och i Rovaniemi beviljar staden ett behovsprövat Rovaniemi-tillägg till tredje sektorns aktörer för att stödja sysselsättning av personer som har svårt att få arbete. Seinäjoki stadskoncern anställer personer som varit arbetslösa i mer än 12 månader via en ny modell för kommunal sysselsättning, men utan lönesubvention.

I början av september införde sysselsättningsområdet i Södra Karelen ett nytt rekryteringsstöd för att kompensera bristen på lönesubvention. I Fjäll-Lappland-Pello planerar kommunerna att överföra anslagen till egna budgetar så att långtidsarbetslösa kan anställas på tidsbundna avtal utan lönestöd. Fördelen med modellen är att arbetstagaren tjänar in arbetsvillkor och kommunens framtida kostnader för arbetslöshetsförmåner minskar.

Lönesubventioner fortsätter vara ett viktigt sysselsättningsverktyg

Lokala lösningar och kompensationer för lönesubventioner har utvecklats brett, och många områden berättade att de håller på att utveckla ytterligare stödformer. Lönesubventionen är ständigt aktuellt och dess grunder har ändrats flera gånger. Nu är det särskilt aktuellt efter att sysselsättningstjänsterna överförts till kommunerna, vilket gjort besluten mer lokala. Den har fortsatt en central roll som sysselsättningsverktyg.

Situationen ändras kontinuerligt – ännu ingen vetskap om det kommande året

Även om många sysselsättningsområden tillfälligt har varit tvungna att avbryta beviljandet av lönesubventioner, bör dess betydelse inte försvagas permanent. Den har en betydande roll för att stödja sysselsättning och främja delaktighet. De nuvarande situationerna är mycket varierande och förändras kontinuerligt. Det finns ännu ingen information om situationen för nästa år. Denna rapport bygger på uppgifter insamlade i september 2025 och beskriver situationen i sysselsättningsområdena vid den tidpunkten.

Text: Jasmin Mäkipää, högskolepraktikant, Vates-stiftelsen sr
Översättning: Jasmine Hyttinen, assistent, Vates-stiftelsen sr